love song for no one
Sitter här och lyssnar på slow dancing in a burning room och förundras över hur fin den är och hur mycket den påverkar mig känslomässigt. Vill inte skriva "Hur fin?" för det gör alla.. så, hur jävla underbar är den inte? Åh.
Blir alltid lite.. tankspridd är inte riktigt rätt ord men jag funderar väldigt mycket när jag är ensam hemma och det är mörkt och bra musik strömmar ut ur högtalarna. Sitter ofta och filosoferar för mig själv om saker och ting. Kasper åker snart till Indien, i 7 veckor!! Han är ju annars lite min räddare i nöden när tankarna svämmar över och jag behöver lite struktur, så vi får se hur jag överlever. Tycker i allafall att livet börjar återvända lite tillsammans med solen även om det blir mycket jobb. Åker ju trotsallt till thailand på söndag. (hjälp, flyga?)
Ska bli skönt med lite sol och framförallt att få bada, jag ÄLSKAR att bada.. sola är inte alls särskilt kul. Saknar min storasyster, saknar mig själv och min mamma. Och lite zoé, min fina katt. Kan man sakna sig själv? ISABELLA KOM HEM. fyfan vilken nonsensbabbelmaja jag är.
"Som stjärnorna som först tänds och någon sedan släcker,
Försvinner min verklighet tillsammans med kontrasterna som mörkret nu täcker."
