isabella

Jag fick lära mig på en kurs jag gick en gång att vi människor oftast styrs mest av antingen den högra hjärnhalvan som står mer för fantasi, färg, helhet och musik eller annars den vänstra som är lite mer för analys, matte, logik och detaljer. Nu tror jag säkert att många har både och men jag tänkte direkt att jag är helt klart den högra hjärnhalvan, matte har aldrig varit min grej, jag lägger inte så stor uppmärksamhet till detaljer osv.

Har tänkt på en annan sak också. Jag kan bli så fruktansvärt frustrerad när jag träffar någon ny som jag får en närmare bekantskap med. Jag kan inte få fram vem jag är. det går inte. Jag försöker säga rätt saker som liksom ska tyda på hur det egentligen är men helst vill jag bara att dom ska få dyka ner i mig och  få känna det jag känner och tänka det jag tänker, det finns inget annat sätt. Det gör det ju inte bättre att jag blir lite stressad och babblar på om allt möjligt som att det inte fanns en morgondag. Äh. Förr eller senare så visar det sig väl, hänger dom kvar tillräckligt länge så hoppas jag att dom kan få en rättvis bild av vem jag är. Nattsvammel und so weiter som vanligt! Dags för bingen bella.

Hittade en text jag skrivit i en "dagbok" (snarare ett block där jag ritat massa katter i förövrigt av någon anledning) från slutet 2007/början 2008 tror jag.

Jag trodde det fanns svar till allt, men du gör det ändå så komplicerat
Jag har trott på dig och när jag misstänkt lögn har du alltid nekat
Jag har följt mitt hjärta in i dess minsta lilla slag
Du har fått mig att strunta i framtiden och istället leva dag för dag
Men dagarna blir till månader och jag vet att månader blir till år
Och jag som så naivt trodde att tiden läker alla sår
Men mitt brustna hjärta kan inga läkemedel göra något åt
Så jag låter månaderna förvandlas till sina år, även om ett år utan dig känns svårt

Fridens liljor och Morgondagen Julbord mina vänner.

Åh, jag ska sova. Djupt och skönt och vakna upp till en fantastisk dag imorgon. Heja bajen!


"Didn't your mama tell you
That we smile because of you
I know she named you life because
We all know life is true"

Lägger sig inte alla i sängen idag med en liten krypande mystisk känsla?
Jag kan inte riktigt lita på mina ögon, att det ligger ett snötäcke på bakgården här i min lilla förort. Jag kan inte heller riktigt lita på att det bor människor i huset mittemot, har nästan aldrig sett varken en människa gå in eller ut ur byggnaden eller en lampa vara tänd.
Kanske är the deelio att dom inte vill lura till sig zombies, å andra sidan kan det lika gärna vara att alla är mullvadar, eller att dom inte är ljusets största fans. Men jag tycker att det verkar lite onödigt, då kan dom lika gärna bo i källaren så kan det få flytta in lite roligare människor så det händer något häromkring någon gång.
Ut med det gamla (och okända) och in med nått nytt!