bit för bit

Kolla, det gick! Direkt ur hjärtat, tolka som ni vill. Kändes iallafall i magen;

Leda och slentrian, har allt blivit vardag?
Jag ville vara unik sa jag
En gång i tiden med min fantasi
Kunde jag bli allt jag ville bli
Men se på mig nu, vad blev det
Inget svar, för ingen vet
Jag fortsätter sakta döda drömmen som var min
När vardagen tränger sig
in

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0