En stor man vid namn Calle E.
Detta är skrivet av Calle Eriksson (metrobloggen.se/callemotherfucker) men det förtjänar verkligen att synas, han är också en av dom som skriver på ett sätt jag nog aldrig kommer kunna göra, sätter verkligen tankar i ord. Därför vill jag så gärna ha det här i min blogg, som en liten tribute kan man väl säga :) så here you go:
"Att beröva livet vänskapen är som att beröva jorden solen
En vis kvinna sa en gång att den egentliga kärnan i all vänskap och kärlek är detta, att man lika gärna delar sin väns lidande som hans glädje.
Man vet att man är bra kompis med någon när han hälsar på enbart av medlidande. Han byter en rofylld stund på stan mot att sitta och softa i en sliten trea i dalen. Det var ett trevlig inslag i en annars grå vardag. Jag har haft musiken som enda sällskap i en vecka, det var trevligt till en början, men mellan dig och mig så är den ganska fåordig även om det sjungs för fulla halsar.
En vän är en person som försöker få dig ut ur en knipa, medan den riktiga vännen står brevid dig och säger "Calle, det är kört".
En riktig vän är en person som säger "Fan, vilken pangbrud!" i början av förhållandet, för att sedan säga "Hon var inte så speciell" när det tagit slut.
En riktig vän är en person som du kan göra allt för, bara för att du vet att han skulle göra samma sak för dig.
Dom som står när det värsta händer är dina bästa vänner
Fridens Liljor"
